separation=infektionsrisk????

så här gick det till när jag å kidsens far separerade.
Han var så otroligt svartsjuk så det gick inte änns å krama om hans sons kompis när han kom på min 30 års fest.
när festen var över å vi kom hem vart det en jävla massa bråk om det..en kram till en 17åring!!! nå.. den natten kastade jag ut pappan till mina små oskyldiga döttrar för att han klappade till mej å försökte strypa mej. L vaknade av allt stohej å jag kände att det kommer inte komma en dag till i mitt liv när han rör mej!

Mitt i natten i kalla december åkte han ut.vart han åkte vet jag inte å kan inte bry mej mindre.
Efter ett antal försök till att få rättsida på tjafset så var det ett faktum.. jag å mina ungar skulle bo själva å han skulle ha dom varannan helg.

En kväll i januari skulle jag träffa min äldsta bror uppe på bowlingen efter jobbet. bowlingen var ända stället jag visste som ungarnas pappa ALDRIG gick på .
ack vad jag bedrog mej... för min "goa" vän talade om för Å att jag skulle dit.
så när jag kommer dit e Å redan så packad så han knappt står på benen, så klart var han tvungen å komma å terra mej å bror min. han t.om skulle spöa brorsan min *hmm*
det slutade dock med att han klappade till mej.
Till mitt försvar kom ett par tre killar som såg händelseförloppet å pucklade på Å.( det här var ett sidospår kom jag på)

i januari fick å för sig att vår minsting OMÖJLIGT kunde vara hans unge *suck*
det resulterade i att jag talade om för honom att han inte behövde träffa vare sig den ena eller dan andra förens han gjort ett faderskapt test.. flera månader senare så kom provsvaren som såklart visade på att han faktiskt är far till de båda två...
samma dag ringer han å frågar när han får träffa sina barn!!å här kommer då infektionen.

bitter som jag var över att han hade anklagat mej för vänstra under förhållandet (det var ju han som gjorde det) så sa jag bittert " vaddå för ungar?? har du några??"
det blev en hel del smutskastning av det hela å kidsen var dom som i det tysta vart lidande av att vi inte kunde prata med varann utan å bråka.
L frågade ofta efter pappa å jag svarade någe elakt om att han inte brydde sig om dom .
i skuggan av vår bitterhet satt 2 små barn å led i det tysta för oavsett vad jag å deras pappa kände för varann så älskade våra barn oss villkorslöst å ville umgås lika mycket med pappa som mamma.

till slut ett gäng månader senare så sa jag till Å att vi kan inte hålla på så här..vi måste kunna kommunicera för våra barns skull...dom led verkligen av att vi inte kunde vistas i samma län som den andra.
När ungarna såg att vi kunde prata med varann såg man en enorm skillnad på beteende på dom ..dom vart lugnare å mer harmoniska i sig själva .

Mycket händer fortfarande som jag kan känna att han gör fel å säkert tvärtom men nu kan vi påtala sånt för varann utan att ont blod uppstår för det är för våra barns skull vi måste hålla oss sams. Dom måste se att vi faktiskt kan umgås å prata med varann speciellt om deras behov å uppfostran.!!
Barn behöver sina båda föräldrar så enkelt är det. dom behöver stabilitet i sitt liv å inte en stor infektionshärd där dom blir lidande av att föräldrarna kastar skit på varann å använder ungarna som slagträn mot varann...

Livsval på gott och ont!

Idag lyssnade jag på en intervju om en mans liv å insåg att en del av de livsval man gör kan komma att förändra hela tillvaron både på gott och ont.
Den här Mannens liv kan för en del personer kännas som fiction.Mej berörde intervjun väldigt mycket då han lämnade ut sig totalt i den(kan vara för jag är bekant med honom).
Han berättade om när han som liten bebis blev bortlämnad som hittebarn.
Att han i yngre år inte hade någonstans att bo... bodde på parkbänkar,hur han förklarade att han tyckte livet var värdelöst. vilket får mej att tänka
" hur ensam han måste ha varit".
Han fick kontakt med prostituerade kvinnor som hjälpte honom ett tag ... han fick sova hos dom å dom gav honom mat å lite pengar ....(detta vet jag inte om det var före lr efter)
En dag hade han sett en artikel om en kvinna som han tyckt var vacker. Det visade sig att hon hade gått igenom ett könsbyte och hennes liv hade blivit "perfekt"!
Han beslutade sig för att gå till läkaren och genomgå ett byte han åxå i hopp om att även hans liv skulle bli så perfekt som hennes.
Läkaren på uppsala akademiska sa att dom skulle gå igenom dom socialabitarna å sen besluta om bytet.
Läkaren sa åxå att han trodde att NNs liv skulle bli mycket bättre om han gick igenom det här bytet
NN trodde själv att hans liv skulle förändras till det bättre, han hade en romantiksbild av hur livet skulle te sig.
han skulle gifta sig rikt å bli en vacker hemmafru som tog hand om mannen,romantiska middagar när mannen kom hem med blommor, pengar som skulle slösas på NN.Sagt å gjort...bytet var ett faktum.
NN gifte sig med en man och äktenskapet varade i 11 lyckliga år, dock så grusades lyckan av att mannen började supa å slå NN även ett mordförsök ingick.
NN tog sig ur det destruktiva äktenskapet Och det var nu han började känna den ånger som han fått leva med sen dess.
Han ville inte vara kvinna mer. han ville vara sig själv den man han föddes som.
Men han möttes av mothugg från socialstyrelsen" du gick med på det" "det var ditt val" det är dyrt med såna operationer" (det var säkert lika dyrt å göra honom till kvinna)
En dag bestämde han sig för att inte raka sig å gick upp dit med skägstubb å manskläder,det var då socialstyrelsen bestämde sig för att skicka honom till en expert på området som påtalade läkarnas misstag då dom gjorde om honom till kvinna å att han skulle skicka rekomendationer till socialstyrelsen om att NN skulle få byta tillbaks.


Just nu går det en pjäs om honom och en annan "ångrares" ånger i oslo.
hade jag kunnat skulle jag åkt dit å sett den!
Den gick på stadsteatern förra året. hittade endel inlägg om pjäsen på google.

NN sa häromdagen att den skulle sättas upp i stockholm igen nån gång( hann inte prata mer just då)å jag hoppas verkligen det för det jag läst om den och honom) så tror jag att det är en pjäs som berör alla på något sätt.
NN är förövrigt en trevlig person att stå å prata med när tillfället ges :)